Lite tankar...

Ibland kan jag sakna att ha familj på nära håll.. Speciellt nu när vi fått barn.. De e nu de kan kännas att man bor på skilda håll. De e inget jag annars tycker är jobbigt för de är inte så långt att åka till Sverige..
Men de skulle va skönt att bara få ett samtal där man får frågan om vi är trötta? Ifall dom skall ta med Love ut på en promenad så att vi skulle få sova en stund, eller städa ifred. Eller bara de att dom vill ha Love å mysa med honom en stund. Sånt kan jag sakna..

Visst har jag ett fint nätverk av vänner som har erbjudit sig att "passa" honom en stund om Jonas å jag skulle vilja göra nåt ifall vi vill gå på bio eller så... Å jag e dom evigt tacksamma för att dom är så fina.. För jag har verkligen världens finaste vänner..
Men jag kan ju inte låta bli att känna att de känns lite trist att inte ha familjen på nära håll å ha de där familjära nätverket..

Å speciellt i början hade de varit underbart med lite hjälp..

Nej nu har jag funderat klart på de där.. De e som de är.. Å nu skall jag ut och väcka mina underbara lilla unge :) finns inget som är så underbart som när han vaknar å ser oss å ger oss jordens största och sötaste leende!! :)