Fan va jag känner mig duktig nu förresten.. Kan låta löjligt i andra vältränades öron =) men jag va ju ut och sprang för första gången sen i höstas för nån dag sen.. De gick inte så bra efter 500 meter fick jag stanna upp och gå en bit och sen häll jag på så, sprang några hundra meter stanna upp för att gå.. MEN idag lyckades jag iaf springa 2km UTAN paus=) haha stort för mig.. Då e de bara att fortsätta.. De här med löpning kan jag jämföra med matte.. Matte är för jävligt om man inte fattar de, men när de väl klickar och man förstår det så är de riktigt kul.. De e typ samma med löpningen.. Idag va de så kul när jag fick in det att jag bara ville fortsätta. Men hundarna och katten tröttnade nog på mig=) hade valt att springa på en väg som va kort, där man inte hinner se en lång raksträcka och hinna stoppa sig själv för att de är för långt.. Så de blev ju att springa ganska många gånger fram och tillbaka.. Men det passade mig perfekt..
Tänkte oxå passa på att återigen säga att jag ogillar anonyma kommentarer. Även om kommentaren kanske är i välmening så är ju jag öppen med vem jag är.. Så jag tycker att man kan skriva ut va man heter om kommentaren skall publiceras.. Även om det bara skulle stå tex "anna" ok jag kanske inte vet vem Anna är?! Men de är lite trevligare..
En fråga som kom upp är om jag vet varför jag e ledsen.. Och det vet jag.. jag vet va det är som triggar igång mitt ledsna humör. Men jag vet oxå att det faktiskt inte är något jag kan göra nåt åt, jag rår inte på det.. Hur gärna jag än vill så går det inte. Vissa saker rår man helt enkelt inte på här i livet.. Och det får man ju ta.. Bearbeta.. Prata av sig..
För mig känns de absolut bra att prata med en psykolog, de är inget som är främmande för mig. Det har jag gjort förut. Nu går jag till en specialist, så de är inte bara prat, utan jag får även lite uppgifter att göra för att se till att jag mår bra eller bättre. Motion är en del av det. Få igång endorfiner.. Och det funkar..
Tyvärr är jag ju en "mag" tjej.. Har alltid haft en känslig mage, är jag ledsen sätter det sig i magen, e jag stressad sätter det sig i magen. De slår aldrig fel. Men de e ju oxå nåt man lär sig leva med. Jävligt ont gör det, men man vet ju att det går över när allt lugnar ner sig igen.
Nej nu skall jag ta och börja med middagen. Tror det får bli lite vin till det eftersom att vi båda är lediga.. Och imorn åker jag ju till Sverige så vi får ta "fredags mys" idag..
Ha en fin kväll
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar